Namn: Fredrik Hagblom, Lund

Medlem sedan: 2006

Årsmodell förare: 1966

Första scootern: Mörkblå Vespa Primavera

Införskaffades: 1982

Varför köpte du den scootern: Jag var punkare och ville köra tvåhjuling. På den tiden tillhörde alla andra motorcyklar "fienden".

Första Lambrettan: Lambretta 150 li, Eibar

Första Lambrettan införskaffades: 2001 men kom inte till Sverige förrän 2006.

Varför Lambretta: Det är ju lite scootrarnas scooter faktiskt.

Bästa scooterminne: Det är faktiskt Euro Vespa 2002 utanför Rom. Det fanns faktiskt en Lambretta där minns jag, från denna klubben till och med. Själv höll jag mig till Vespa just då.

Bästa scooterhandlare: Handlare är det kanske inte, men jag anlitar bara Scooter City i Furulund.

Första vurpan: Slog nästan ett helt varv när jag slog in i baken på en Volvo sommaren -82. Inte en skråma men Primaveran blev ganska ful. Fast sånt ordnade ju Vespa Månsson på den tiden.

I garaget: Fisk GL, Lambretta Li 150, Eibar

Övrigt: Jag har bott i Cádiz, Spanien i 5 år, eller rättare sagt just utanför i El Puerto De Santa María. Det fanns tydligen en ganska stor Lambrettaverkstad just i den staden på 60-talet. En polare till mig presenterade mig för en gubbe som heter Valerio som jobbade på den verkstaden under hela dess verksamma tid och det visade sig att han hade flera superfina Lambrettor i sitt garage. Alla helt topprenoverade och alla från den lilla baskiska staden Eibar. En kuriositet är även att denne Valerio, Lambretta mekanikern, just nu har i uppdrag att renovera Kung Juan Carlos motordrivna leksaksbil. En som kungen körde när han var liten, sittandes i alltså.

Nåväl, jag frågade Valerio om han trodde att det fanns någon gammal Lammy att rota fram i grannskapet och han sade "javisst". De var särsklit populära bland trädgårdsskötare som byggde stora bastkorgar och hängde bak med alla sina redskap. Ett par dagar senare gav vi oss ut till en sån här "trädgårdsgubbe" som drog fram denna vit och blå maskinen ur ett skjul och den blev min för en ganska löjlig summa. Sedan stod den i några år hos Valerio och några år i några polares trädgård tills jag hittade ett bra sätt att få hem den. Nu är den äntligen påväg att få nytt liv hemma hos Olof som lovat titta på den och ge sin syn på vad som krävs för att väcka den till liv. Som Calle säger, "jag tror att den behöver lite kärlek".